Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Topp5 Saxofonlåtar

  1. A Night Like This – The Cure
  2. Who Can I Be Now? – David Bowie
  3. Same Old Scene – Roxy Music
  4. Baker Street – Gerry Rafferty
  5. Your Latest Trick – Dire Straits

”Lily Was Here”, ”The Logical Song”, ”Young Americans”…Det finns fler än man tror och en saxofon behöver inte (som Clarence Clemons gör hos Springsteen) blåsa sönder. Många med mig sitter och myser till Arne Domnérus toner varje jul då Karl-Bertil Jonsson drar igång – tänk på det nästa gång du talar illa om en saxofon!

contrabass-saxophone-2

Topp5 Schlagerlåtar

Jodå :)

  1. Bra Vibrationer – Kicki Danielsson
  2. Dansa i Neon – Lena Philipson
  3. Michelangelo – Björn Skifs
  4. Växeln hallå – Janne Lucas
  5. Kärleken är evig – Lena Philipson

Utanför tävlan men med hedersomnämnande: klicka på det magiska ordet: * * * * * *

Tack mannen!

För att du sprang efter mig på Linnégatan och gav mig de 400kr jag glömt i bankomaten. Tack, du är en fin människa och jag hoppas kunna återgälda dig om vi ses igen.

  1. Jag känner mig dum
  2. Är Trent Reznor rik?
  3. stenhårt pitabröd
  4. panflöjt+skiva+titanic
  5. Kramkrille

Fantastiska sökord till min oansenliga blogg. ”Jag känner mig dum” är obestridlig segrare för den säger så mycket om ingenting. Visst vet jag att min blogg är ytlig men att just detta sökord skulle leda till mig, hade jag ingen aning om. Välkommen!

”Är Trent Reznor rik” Något naivt som sökord. Google har svar på mycket men inte genom direkta frågor. Men ändå vackert. Sir Google.

”Stenhårt pitabröd”…ett berättigat sökord. Att baka är svårt och mina pitabröd blev skit. Roligt att någon söker på stenhårda pitabröd och inte fluffigt goda pitabröd. För det var sådana jag ville baka.

”panflöjt+skiva+titanic” sammanfattar allt jag tycker illa om. Helt otroligt att denna kombination av styggelser kunde leda hit.

”Kramkrille”. Jag känner faktiskt en Krille som är väldigt kramig och go. Roligt!

Jag älskar Star Trek, inte fenomenet utan de två första serierna (ledda av Kirk och Picard) och resterande serier har inte tilltalat mig alls. Det har även gjorts långfilmer och några är jättebra och andra inte men min blogg innehåller bästa-listor och inte sämsta-listor:

  1. The Voyage Home (1986) – Kirk, Spock & Co åker bakåt i tiden till 80-talets San Fransisco för att hämta med sig två knölvalar tillbaka till framtiden. Rymdhumor på hög nivå!
  2. The Undiscovered Country (1991) – Avslutar sviten av långfilmer med hela originalbestättnignen.
  3. First Contact (1996) – Fräsch uppdatering med mer action tillsammans med besättningen från The Next Generation. Patrick Stewart (Captain Jean-Luc Picard) är den bästa skådespelare som någonsin medverkat i ett Star Trek-avsnitt eller film.
  4. Wrath of Khan (1982) – Andra långfilmen med originalbesättning. Khan, hämndgalen rymdskurk, spelas perfekt av Ricardo Montalban.
  5. Generations (1994) – Våt dröm för en trekkie då både Kirk och Picard medverkar.

Ricardo Montalban

(Ricardo Montalban. November 25, 1920 – January 14, 2009)

  1. Harold och Maude i Harold & Maude (1971). Vacker och fördomslös kärlek)
  2. Harry och Sally i When Harry Met Sally (1989).
  3. Joel och Clementine i Eternal Sunshine of the Spotless Mind (2004).
  4. Benjamin och Elaine i The Graduate (1967).
  5. Nicky och Terry i An Affair to Remember (1957).

haroldmaude_300x298

press_shot_ny14_425px

Det finns filmer där vänskapen mellan två karaktärer är så vacker att man för alltid minns den.

  1. Ratso och Joe Buck (Midnight Cowboy, 1969)
  2. Thelma och Lousie (Thelma & Louise, 1991)
  3. Andy och Red (The Shawshank Redemption, 1994)
  4. Harry och Lloyd (Dum & Dumber, 1994)
  5. Bob Harris och Charlotte (Lost in Translation, 2003)

Stora olikheter mellan karaktärerna, men också stora likheter. De passar inte riktigt in i den situation de befinner sig i.

Midnight Cowboys radarpar består av unge naive Joe Buck och luttrade lungsjuke trashanken Ratso.

Thelma och Lousie är båda kvinnor i samma ålder, Lousie arbetar och Thelma är hemmafru.

Andy och Red – en är oskyldigt dömd, den andre inte och dessutom är Andy vit och Red svart.

Harry och Lloyd har varandra och varken pengar eller kvinnor kan ändra på detta. Må det vara deras egen vilja eller ödet som håller dom samman.

Lost in Translation: Bob Harris och Charlottes ensamhet binder dom samman, trots skillnad i ålder och kön.

51n1ge2pd2l

Självklart har jag ”glömt” massor av fina vänskaper som Jimmy Stewart och hans kaninkompis Harvey, Wallace och Gromit, Frodo och Sam, Ed Wood och Bela Lugosi osv….

Topp5 2008

  1. Band of  Horses – live Roskilde. Sångarens totala lycka var luftburen.
  2. Galltvål – Upptäckten av världens bästa och helt naturliga rengöringsmedel räddade vår soffa.
  3. The National – Upptäckte jag först under Way Out West. Men de är grymma!
  4. Platt-TV – Äntligen köpte vi en.
  5. Ale – Jag har gjort valet, det är jättegott!

Topp5 Chips!

Chips är gott, barnsligt gott, försvinnande gott, oroväckande gott  för gott.

Jag har aldrig riktigt kunnat väla mellan Estrella eller OLW – tycker de är rätt lika faktiskt. Men andra chipssorter betackar jag mig för. Räfflade chips SKA vara stenhårda, en viss procentsats SKA vara bränd och några SKA ha underbara bubblor. Bara Estrella och OLW lyckas med denna balansgång och därför har jag slutat bry mig om alla billiga alternativ. Så skit samma vilken tillverkare, OLW eller Estrella, här är fokusering på smakerna:

  1. Dill och gräslök – 80-tal på påse! Gillar inte dill nåt vidare annars men i denna påse smakar det kanon. Samma gäller persilja, jag tycker det smakar skit men i persiljesmör är det hur gott som helst. Tänk vad lite flott kan göra. Tillbaks till chips igen:
  2. Grill – Gillade aldrig Grill när jag var liten men på senare år har alla strävsamma försök burit frukt, jag äter gärna grill. Det är nog en av de vanligaste förekommande sorterna, jämte Sourcreme.
  3. Vickningschips – Räfflat med salt, svårt att gå fel.
  4. Lättsaltade – Enkelt och gammal favorit. Tyvärr är ration brända/obrända uppåt väggarna. Alldeles för många är brända. Kan tänka mig att byta sort till stenhårda Naturchips här faktiskt, men bara ibland för munnen tar mycket stryk.
  5. Pepparchips – Även chipslistor lider av att alternativen tar slut efter Topp4.

Ingen Sourcreme? Nä, just det, jag tycker de smakar äckel. Min figur jublar varje fest då det enbart bjuds på Sourcreme men chipsälskaren i mig gråter. Jag är så less på att det serveras Sourcreme till höger och vänster men framförallt är jag trött på att en majoritet har de som chipsfavorit. Kul för dom, illa för mig.

Pringles är nåt helt annat, kallas chips men är det inte. Men kan vara jäkligt gott ändå. Back to basics även här – äts de så avjnuts de enbart med salt.

« Senare inlägg - Äldre inlägg »